Flinka fingrar och erfarna nävar hos Bröderna Larssons

Hos Bröderna Larssons i Åmsele håller man fast vid att det var bättre förr. Faktum är att man gått tillbaka till 1950-talets branschstandard. Det är också därför kunderna står på kö för att beställa från snickeriet vid Vindelälvens kant.

Bakom det anrika snickeriet finns Janne och Britta Stormare som 2014 tog över efter grundarna när de gick i pension. Nya ägarna behöll namnet och fick mycket kompetens i erfarna medarbetare. Resten fick de lära sig själva.

– Ja, hur tänkte vi egentligen? Ingen av oss hade snickeribakgrund men fick ändå för oss att vi skulle äga ett snickeri, säger Janne och skrattar.

– Det blev en större omställning än vi kunde tänka oss faktiskt. Vi var underleverantör till IKEA:s komponenttillverkning i Lycksele och hade 12 anställda och på väg upp i treskift när IKEA plötsligt bestämde sig för att upphöra med komponenttillverkningen från ett gäng snickerier i Västerbotten, inklusive oss, säger han.

En stor och stadig kund sedan 1990 fanns plötsligt inte längre. Det blev handbroms istället för full gas i produktionen.

Lyckligtvis visade det sig att en av Larssonsbröderna, Lage, hade ”halvtråkigt” som pensionär och ville fylla en del av tiden med snickeriarbete. Med Lage ombord igen tog Janne och Britta beslutet att satsa fullt ut på fönsterproduktionen och inrikta sig mot byggnadsvårdsbranschen.

– Tyvärr hade våra gamla kunder hittat andra kanaler så det blev några tuffa år mellan 2017–2019, men nu har ruljangsen kommit igång riktigt bra, säger han.

 Statistik från fönsterbranschen och de stora drakarna som jobbar mot hustillverkning visar på en minskning på 22 procent det senaste året.

– Vi å andra sidan har ökat 10 procent och har bra med jobb, men visst märker vi av en avvaktande marknad. Vi tror ändå att vi är i rätt bransch. Byggnadsvårdsbranschen har generellt klarat sig bra, köper man inte nytt så renoverar man istället, säger han.

– Våra kunder äger ofta gamla hus och när man renoverar eller bygger ut önskar man sig samma typ av fönster. En annan typ av kund är de med hus där originalfönstren är utbytta. Sedan har man hittat gamla fotografier på sitt hus och vill återskapa utseendet med originalfönstrets proportioner och spröjsning. Det är inte ovanligt, säger Britta.

Den som trodde att ägarna bara sitter på kontoret trodde fel. Britta hittar man ofta i produktionen, gärna i målningen och när hon sitter på kontoret är det ekonomi på arbetsschemat.

Jannes huvudsakliga arbetsuppgifter är att skriva offerter, glasa, kitta och emballera fönster.

Generellt tar en order mellan sex­ till åtta veckor att producera innan de skickas till kunden som oftast finns i Mälardalen i trakter som Bromma, Lidingö och Saltsjöbaden.

Janne har hittat arkitekter och byggare som har rätt kundkrets och på så sätt ramlar orderna in.

– Man får vara krass, hur många renoverar sina hus för 2 miljoner i Sorsele eller Övertorneå – det finns en annan marknad där nere där man vet att man får igen de satsade slantarna. Sätter du in fönster för 100 000 kronor i Spånga så får man igen pengarna, menar han.

Kvalitet, omsorg och kärlek är ledord som kännetecknar produkterna som kommer ut från snickeriet i Åmsele. Flinka fingrar och erfarna nävar tillverkar fönsterna som Janne och Britta räknar med ska hålla minst 100 år.

– Våra kunder köper fönster som håller till både barn och barnbarn om de så vill. Förstår man det tankesättet är man beredd att betala lite mer i inköpspris. Vi bor själva i ett hus med fönster som är 100 år gamla och de kommer hålla lika länge till med regelbundet underhåll. Det är hållbarhet som överstiger allt annat och dit vill vi ta fönsterbranschen. Den som vill ha plastfönster från Polen får vända sig någon annanstans, säger han.

Därför börjar urvalet redan i skogen. De samarbetar med folk som vet vilken kvalitet det ska vara på furan.

– Fram till 1960 var det bra virke på träfönster, men därefter blev det sämre. På den tiden var bransch standard minst sex årsringar per centimeter, tätvuxen fura alltså. Så vi har gått tillbaka till den tidens virkeskvalitet som gällde fram till 1960. Det är vår huvudnisch, säger Janne.

Till snickeriet kommer det plankor på 50×125 mm och i första led står Robin eller Mikael som granskar och sorterar. Sedan klyvs och kapas plankan ner till rätt dimensioner för att passa produkterna.

– Vi kan inte handla från vanliga bygghandeln, vi har högre krav än så. Furan ska vara nedtorkad till 10–12 procents fukthalt, vara rak och ha lite kvist, förklarar Janne.

Varför är det så viktigt?

– Ett fönster är väldigt väderutsatt av vind, regn och snö. Då krävs det tallar som har fått växa på rätt ställe och byggt täta årsringar.

Janne och Britta letar aktivt efter samarbeten med andra träbranschföretag i länet. De tycker att den goda samarbetstonen är både unik och viktig.

Tack vare Träbransch Norr har de fått kontakt med ett antal andra snickerier som lett till samarbeten och utökade affärer. Ett exempel är WJ Snickerier i Kvarnåsen som numera är underleverantör till Bröderna Larssons.

­– Vi är sju stycken på snickeriet och om vi inte haft goda samarbeten hade vi inte varit så många anställda. Vi är med på de flesta kompetensutvecklande kurser och återkommande träffar via Träbransch norr och det är så man träffar övriga medlemsföretag. Man fikar och börjar prata med varandra och då hittar man ofta samarbetsformer. Träbransch Norr har en viktig roll och ännu fler småföretagare borde komma med i gemenskapen. Vi har alla mycket mer att vinna på att samarbeta här uppe, det gör att vi skulle kunna ta på oss fler och större jobb, menar Janne.

Rulla till toppen